Hur ser man om ett mynt är ocirkulerat
Kikade i vanlig ordning in vid Tradera för att &#;kolla läget&#;. Kunde snabbt fylla på bildarkivet med ett tiotal bilder från uppenbart falska mynt. Detta är tyvärr vardag på fyndjägarnas Tradera från idag. Hos en av dessa falskmyntförsäljare noterade jag också att samtliga (nja, men stycken av tänkbara i alla fall ;o)) salubjudna mynt och sedlar, var betecknade med &#;Rare!&#; (= sällsynt). ej mindre än av dessa anges t.o.m. vara &#;Very Rare!&#; (= mycket sällsynta). Dessutom fick jag mig en helt ny kvalitetsbeteckning till livs: &#;EXF+&#; (kanske ett kombination av EF och XF?). Så varför inte blogga lite kort om kvalitetsbedömning och olika kvalitetsbeteckningar, tänkte jag.
Letade lite inom datorn och hittade en foto med monterade silverdollar i olika kvalitéer och dessutom fotograferade tillsammans med olika ljussättning. Kanske kan detta ge lite vägledning till myntklassning på nätet?
För de flesta säger nog en bild mer än tusen ord, men det finns även många som &#;med hull samt h
Kvalitet och konsveringsgrad
Av Kjell Holmberg
När det gäller mynt gäller identisk ekonomiska lagar som för samtliga andra varor. Priset bestäms från tillgång och efterfrågan. Detta leder naturligtvis till att sällsynta mynt blir dyrare än vanliga. många viktigt för värdet är också myntets kvalité, eller konserveringsgrad. Härmed avses hur slitet myntet är. Det finns flera skalor där ena ytterligheten är ett helt perfekt mynt, i samma skick som när det tillverkades, samt den andra ytterligheten är en nästan helt utslitet mynt såsom nätt och jämnt kan identifieras, Det förstnämnda är naturligtvis många ovanligt när det gäller äldre mynt, och sådana exemplar betingar därför betydligt högre pris än mera slitna exemplar.
Det är värt att betona att detta med kvalitet inte är någon exakt v
För snart 40 år sedan, närmare bestämt i ANTIKÖRENS &#;Guldkatalog&#; , lanserade undertecknad en ny &#; gradig! &#; kvalitetsskala för enstaka mera precis bedömning av slitage på mynt och medaljer. Idén var redan då att sammanföra den i Skandinavien rådande Appelgrenska kvalitetsskalan med den gradiga amerikanska Sheldon-skalan från Tanken var för att en gradig skala skulle artikel mera logisk och lättare för att förstå än en gradig. Även de som aldrig sysslat tillsammans med mynt skulle se logiken: &#; &#;Perfekt&#; = %!
Tio år senare tog jag upp ämnet vid nytt då jag i Mynttidningen presenterade en ny förbättrad version. Denna gång hade SNF:s gradiga skala (som många från våra myntklubbar faktiskt använder än idag) integrerats i den nya gradiga.
För att förtydliga och åskådliggöra hur Appelgrens (ursprungligen 4-gradiga!) skal utvecklats genom åren, placerades grundvärdena 0, 1, 2 och 3 på samma avstånd ifrån varandra (d.v.s. på var åttonde rad, se tabell ovan), varefter &#;mellankva
Kvalitetsbed&#;mning och graderingsskala f&#;r mynt
Mynt vilket s&#;ljs p&#; auktion hos Kaplans graderas enligt den s&#; kallade Appelgrens skala. Denna skala &#;r den som oftast anv&#;nds inom Sverige och &#;vriga Norden f&#;r att gradera samlarmynt.
Appelgrens skal bed&#;mer kvalit&#;n p&#; mynt i enlighet med en slitningsgrad p&#; 0–3, d&#;r 0 &#;r perfekt och 3 &#;r mycket slitet.
En sektion mynt kan &#;ven graderas likt mellankvaliteter. Mellankvaliteter anges med snedstreck i auktionsvarans beskrivning. Exempelvis ifall ett mynt har en kvalit&#; mellan 1+ och 01 anges det som 1+/
Appelgrens skala
| 0 | Myntet &#;r ocirkulerat och i perfekt skick utan n&#;gra tecken p&#; slitage. |
| 01 | Myntet &#;r praktiskt taget ocirkulerat dock kan ha mycket sm&#; indikator p&#; hantering. |
| 1+ | Myntet har endast l&#;tt slitage p&#; de h&#;gsta punkterna men ser fortfarande mycket nytt ut. |
| 1 | Myntet visar visst slitage tillsammans med de flesta detaljer v&#;l bevarade. Inskriptionerna &#;r klara och t
|