Kan vara fin kompis mamma sängkamrat live
Till mitt älskade barn
Hej, mitt omtyckt barn! Eller ja, ”barn” samt ”barn”, du är väl egentligen inte ett barn längre, utan med rask fart på väg in i vuxenvärlden. Men ni är ändå alltid mitt ungar, och därför vill jag börja med det viktigaste – jag älskar dig!
Av allt det jag vill och försöker förmedla tillsammans med det jag skriver i den här texten, är det överlägset det viktigaste. Ibland kommer ni att göra fel, ibland kommer jag att göra fel, samt ibland kommer vi att existera riktigt jävla arga på varandra, men den omständigheten kommer inte någonsin att ändras. Vad som än händer, så förblir du min älskade son, och jag existerar tacksam över att jag får vara din pappa. Jag skall göra mitt bästa för för att du aldrig skall kunna glömma det.
Att jag skriver detta mot dig är för att detta finns så mycket att prata om, så mycket jag önskar att du skall veta, framför allt för din egen skull och för att ditt liv skall bli lite lättare, dock även för att det såsom förälder är min uppgift för att – tillsammans med din mor – f
I augusti förra året släpptes Isabelle Steinecks och min debutroman “Medan giftet sprider sig” på Piratförlaget. Det var, som nog dem flesta förstår, en livslång vision som blev verklighet för oss båda. Året som ledde fram till släppet, från det för att vi fick ett mejl ifrån förlaget om att de ville ha ett samtal med oss till den stora dagen då boken låg på bokhandelsdiskarna, fanns omtumlande.
– Hur känns det för tillfället när er debut snart bör komma ut? frågade en författarkollega med betydligt fler böcker vid meritförteckningen på en förlagsfest förra sommaren.
– Jag kastas mellan hybris och känslan av otillräcklighet, sa jag.
– Den känslan försvinner inte någonsin, svarade han.
“Medan giftet sprider sig” tog oss fem år för att skriva. Det är kanske ej så konstigt med tanke vid att vi lärde oss hantverket medan vi skrev den. Isabelle hade gjort några försök tidigare; jag var helt grön såsom skönlitterär författare, även om jag skrivit yrkesmässigt som journalist inom 20 år. Att skr
För nån vecka sedan skrev jag om manlighet här på bloggen och i början på juli kommer fortsättningen, kvinnlighet. Om jag inte redan hade skrivit uppenbart det inlägget hade jag många väl kunnat skriva om den här filmen och enbart den.
Kvinnlighet som miljö och arv, femininitet som fördom i mina samt andras ögon, hur gestaltas den på film? The Woman äger så många olika mer alternativt mindre starka kvinnoporträtt att detta skulle gå att skriva enstaka doktorsavhandling om kvinnlighet bara genom att dissekera filmen en smula. Det tänker jag inte utföra men jag tänker skriva enstaka hel del, det är nämligen en väldigt intressant film både ur kvinnlig och manlig synvinkel.
En liten småstadsidyll. En dysfunktionell släkt. En kuvad fru, en störd man, en söt lillasyster, enstaka brådmogen mellanbror och en storasyster som med kort svart kalufs ses som egen i sin omgivning. Pappan Chris gillar för att vara &#;man&#; i betydelsen familjens överhuvud. Han säger hur saker och ting ska vara, denne bestämmer, hans ord är team. Ha
Gunilla Bergström (SE)
Gunilla Bergström är för dem flesta känd som Alfons Åbergs mamma och en barnboksförfattare såsom, jämte Astrid Lindgren, förgyllt sagostunden för generationer av barn ovan hela världen.
Bergström föddes i götet där hennes mamma var pedagog och hennes pappa ingenjör. då hon var åtta år skildes de och hon fick då två familjer, där den en &#; den med pappans nya fru som var konstnärinna &#; stod för det kreativa skapandet och den konstnärliga miljön. ifrån pappan ärvde hon både flödande kreativitet och en djup melankoli, ett liv i dur samt moll, som Bergström själv besitter beskrivit det. Den unga Bergström var både engagerad i scen vid Atelierteatern och gick vid tecknarkurs på Valands konstskola.
Hon studerade vid Filip Holmqvists handelsinstitut samt började arbeta på GT innan hon tog journalistexamen och flyttade till Stockholm, där hon arbetade på Dagens Nyheter och Aftonbladet.
Bergström debuterar som författare och illustratör med bok