Lag politiska tjänstemän
Lag () om politiska sekreterare inom kommuner och landstingskommuner
Departement/myndighet: Civildepartementet RS
Utfärdad:
Upphävd:
Författningen har upphävts genom: SFS
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
1 § Kommuner får anställa särskilda kontorspersonal, politiska sekreterare, med uppgift för att lämna politiskt biträde åt ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, andra nämnder och beredningar. Detsamma gäller landstingskommuner vad avser åt ledamöter och suppleanter inom landstinget, förvaltningsutskottet samt landstingskommunernas andra nämnder och beredningar. 2 § Lagen () om anställningsskydd gäller ej den som är anställd såsom politisk sekreterare enligt denna team. Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än mot utgången av det år, då val i hela riket mot kommunfullmäktige och landstinget nästa gång skall förrättas. 3 § Sådana besvärsnämnder som sägs i 7 kap. 3
RÅ
En politisk sekreterare har ansetts som anställd i kommunen samt därför kunnat medges närvarorätt i enlighet med 6 kap. 19 § kommunallagen ().
Kommunstyrelsen i Nynäshamns kommun avgjorde den 15 mars med lätt majoritet, sex ledamöter mot fem, att en politisk sekreterare skulle få närvara vid kommunstyrelsens sammanträden.
Länsrätten i Stockholms län
T.R. överklagade beslutet och yrkade att det skulle upphävas. Som grund för sitt yrkande åberopade hon 6 kap och 19 a §§ samt 4 kap. 30 §kommunallagen (), KL. Hon anförde bl.a. nästa. Den politiska sekreteraren äger ej rätt att närvara vid kommunstyrelsens möten. Möjligen kan hon närvara, efter tillstånd av nämnden, på grund av att lämna upplysningar i en speciellt ärende som sakkunnig alternativt utredningsansvarig. Enligt 4 kap. 30 § KL får kommuner samt landsting anställa politiska sekreterare för att biträda de förtroendevalda i detta politiska arbetet. De kan användas som biträden åt enskilda förtroendevalda, kommunalråd, eller åt ett partis för
Sveriges politiska system - så styrs Sverige
Kategori
Bild: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Folket väljer vilka som ska sitta inom riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser de statsråd som ska sitta i regeringen.
Lästid 16 minuter
Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi bör titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt var olika beslut fattas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram.
Koppling till kurs- samt ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vad är staten?
Med staten menas här den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den svenska staten kan sägas bestå från en rad olika personer samt instanser (enheter).
Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi ska titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen samt deras olika uppdrag samt fanns olika beslut fattas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram.
Koppling
SOU
Politisk styrning - administrativ självständighet
Till statsrådet och chefen för civildepartementet
Genom beslut den 30 december bemyndigade regeringen chefen för budgetdepartementet för att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter för att utreda frågan om bättre metoder till planering och hushållning i offentlig förvaltning.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 9 februari vilket ordförande riksdagsledamoten Daniel Tarschys samt som ledamöter borgar- rådet Per-Olof Hanson, riksdagsledamoten Göran Karlsson, riksdagsleda- moten Axel Kristiansson, riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson, riksdagsledamoten Arne Pettersson och riksdagsledamoten Sven-Olof Träff. Sedan Träff entledigats med verkan ifrån den 6 december , förordnades statssekreteraren Mats Svegfors att existera ledamot fr.o.m. den 7 månad
Som sakkunniga åt utredningen tillkallades den 9 februari ombuds- mannen Göran Andersson, kanslichefen Evert Båfält (fr.o.m. den 15 mars ), numera planeringschefen