Vad är aminosyror biologi
En aminosyra är en liten organisk molekyl som används som byggsten för peptider och proteiner. oss människor kan dock inte tillverka alla aminosyror vi behöver ifrån grunden, utan måste få i oss vissa via födan.
Strukturen på aminosyror
Aminosyror består av ett centralt kol tillsammans med en karboxylsyragrupp ( -COOH), en aminogrupp (-NH2), samt en variabel del (-R) bundet till sig. Centralkolet binder dessutom en väteatom (H), liksom inte ritas ut i strukturformler. Olika aminosyror har olika föränderliga delar (R), vilka ger dem olika egenskaper vad gäller polaritet, laddning, och reaktivitet.
De aminosyror likt man arbetar med på gymnasiet existerar så kallade α-aminosyror (alfa-aminosyror). α syftar på vilket kol räknat ifrån karboxylgruppen som aminogruppen binder mot. Det första kolet efter karbonylkolet (kolet som binder till båda syrena) är alfa, det andra är beta, osv. Det existerar bara α-aminosyror som vi går igenom i gymnasiekemin.
Det finns ett undantag från denna övergripande struktur, samt det
Proteinerna som fixar (nästan) allt
Sedan förstod forskarna att varenda gen kan producera flera versioner från varje protein. Det ger ungefär 90 proteinvarianter. Och proteinerna är kapabel förändras även efter tillverkning. mot exempel genom att en ytterligare molekyl fäster vid dem. detta påverkar proteinerna på flera sätt, förklarar Janne Lehtiö, professor inom proteomik vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
– De kemiska modifieringar som sker hos proteiner efter att de har bildats påverkar var i cellen dem kommer att befinna sig, hur stabila de är och vilka andra proteiner de samverkar tillsammans med. Allt detta påverkar deras funktion.
Han beskriver det hela med enstaka bild, där ett träd likt gör plommon liknas vid enstaka gen som tillverkar ett protein.
– Man kan tänka att detta är plommon från ett samt samma träd, men ändå existerar inte plommon i en dessert samma sak som ett torkat plommon i en fläskstek. vid motsvarande sätt kan en gen producera proteinvar
Vad är ett protein?
Människan är uppbyggd av celler som bildar vävnader, organ och organsystem. Kroppens tillverkning av egna proteiner gör oss människor olika och unika. Nästan alla processer i kroppen styrs av proteiner. Till exempel är kapabel proteinerna vara hormoner, enzymer alternativt byggnadsmaterial för kroppen. Proteiner ger oss människor olika utseende mot exempel ögonfärg, pigment och hårfärg. Proteiner ger också egenskaper likt till exempel temperament. Det finns olika sorters proteiner i kroppen. Beskrivningen (eller bruksanvisningen) för samtliga proteiner, gällande kroppens utseende samt funktionerna i kroppens celler, finns i cellkärnans DNA.
Hur ett protein bildas utifrån informationen i DNA:
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Protein existerar en beståndsdel i maten såsom är viktig att få inom sig. Ett protein byggs upp av aminosyror. Det finns 20 olika sorters aminosyror. De flesta aminosyror kan kroppen själv tillverka men åtta stycken måste anlända med kosten. När du
Hur cellens proteinfabrik hller sig p rtt spr
Proteinsyntesen existerar en central och absolut livsnödvändig process i alla levande organismer och utförs av cellens proteinfabrik – ribosomen. Forskning har demonstrerat att proteinsyntesen utvecklades redan innan all form av cellulärt liv uppstod, med andra ord till flera miljarder år sedan. Därför sker troligen proteinsyntesen på principiellt samma sätt i alla organismer.
I ribosomen bildas långa kedjor från aminosyror som bygger upp proteiner. Alla aminosyror som används från levande organismer har en motsvarighet i form av en bastriplett, som finns i mRNA, kopian av genens ritning för proteinet. Eftersom den genetiska koden består av tripletter finns det tre olika läsramar i mRNA, dock bara en läsram kodar till rätt aminosyrasekvens för att utföra ett riktigt protein.
I figuren existerar de tripletter som består från tre baser av samma färg i rätt läsram, medan tripletter som består av olikfärgade baser är i fel läsram.
Ribosomen visar en tripl