Syrets väg från luften till cellerna

Vattnets kretslopp och fotosyntesen

Faktablad

Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar samt vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.

Publicerad 25 mar, • 3 min att läsa

Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför all tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp samt som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.  

Vindar uppstår när energi från solen sätter fart vid luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är enklare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen var luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig samt vindar skapas. 

Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp inom sjöar och hav avdunstar detta och bildar vattenånga som stige

Syret och koldioxiden kommer till och från lungorna genom näsan, svalget och luftstrupen. I lungorna tar blodet upp syret och för det vidare till kroppens olika delar. Luftvägarna transporterar luft till lungorna Näsan filtrerar och värmer luften Bihålorna gör skallen lättare Svalget Struphuvudet Luftstrupen Luftrören Lungorna Andningen. 1 rolig fakta om lungorna 2 Syrets väg till cellerna Syre plockas alltid upp från luften genom näsan och när vi anstränger oss även genom munnen. Syrgasen värms upp och fuktas i näshålan så att den ska vara perfekt anpassad när den når cellerna. Lungorna är vid inandning utvidgade och har ett lägre tryck än samtliga delar luften passerar. 3 vad är bronker 4 Syrets väg till cellen: Luften tas in genom munnen (munhålan) eller genom näsan (näshålan) och färdas genom svalget, bihålorna och luftstrupen. På vägen ner blir luften uppvärmd, renad och fuktad. Sedan kommer luften till lungorna. Bild: Istock Luftstrupen delar upp sig i två bronker som leder till varsin lunga. 5 För 3,6 miljarder år sedan var luften på jorden kvävande giftig. Det fanns visserligen syre, men det var förbundet med kol i gasen CO 2, som tillsammans med metan, väte, kväve och argon utgjorde atmosfären. Under dessa hårda villkor uppstod livet i havet, där bland annat bakterier kallade cyanobakterier utvecklades. 6 Utdrag För att man ska kunna röra sig och kroppen ska kunna fungera som den ska måste syret (O 2) komma in i kroppen. Sedan transporteras det till cellerna som har olika uppgifter i kroppen. Detta leder att cellerna får energi och då kan vi röra oss och göra olika saker tex prata, springa osv. Låt oss följa syrets väg in och ut ur kroppen. 7 för mycket koldioxid i blodet 8 Syre transporteras till kroppens vävnader . 9 wwwse › liv--halsa › sa-fungerar-kroppen › luftvagar-och-lungor. 10 Syret från luften vi andas in passerar genom väggarna till alveolerna och in i små blodkärl (kapillärer) där det tas upp av blodet. Det syrerika blodet leds så till hjärtat och pumpas sedan ut i kroppen. När vi andas ut slappnar musklerna i bröstväggen och mellangärdet av, bröstkorgen sjunker ihop, lungorna pressas samman och. 12

Andningen

Alla människor måste andas. Kroppen, samt alla organ som finns inom den, är uppbyggd av celler och de behöver syre på grund av att fungera. Om de existerar utan syre för lång stund går de sönder. Därför måste både människor och djur andas.

Luftens väg

Varje år andas ni in ungefär fyra miljoner liter luft. Luften du andas in går genom näsan och munnen passerar näshålan och munhålan. Sen åker den vidare, ner genom svalget genom luftstrupen som delar sig i två luftrör, bronkerna. Bronserna i sin tur delar sig i mindre luftrör, bronkioler, inuti lungorna.

Du kanske tänker dig dina lungor som tomma säckar, som du blåser upp, då du andas in? Men lungorna är inte ihåliga. De ser mer ut som en tvättsvamp, eller kanske ett surdegsbröd. dem är fulla av små blåsor som kallas lungblåsor eller alveoler.

Alveolerna sitter som små vindruvsklasar, längst bort ut på de allra tunnaste bronkiolerna. Alveolerna är pyttesmå, bara en halv millimeter i diameter, och de är täckta från små, tunna blodkärl. D

Andning

Andning syftar till den process var kroppen med hjälp av lungorna tar upp syre och avger koldioxid. I den här artikeln skriver jag om ventilationen liksom innefattar in- och utandningen.

Människans andning drivs huvudsakligen av en tryckskillnad mellan alveolerna i lungan och atmosfären. Luften kommer flöda dit det är lägst tryck för att jämna ut skillnaden. Dock finns även muskler och andra mekaniska komponenter vilket bidrar till vår andning, vilket exempelvis lungans elastiska egenskaper.

Inandning

Då oss börjar andas in är andningsmuskulaturen avslappnad. Vid denna tidpunkt existerar trycket inne i alveolerna (skriver i fortsättningen lungan) lika stort som trycket i atmosfären = ingen luft kommer strömma in eller ut ur lungan. Inandningen är delvis en aktiv process som innebär att vi använder våra inandningsmuskler. Diafragman kommer kontraheras vilket vidgar bröstkorgen och lungorna.

Enligt Boyles lag kommer ett gastryck minska då volymen i rumme

Alla djur måste hela tiden andas för att få syre mot cellandningen. Den koldioxid som bildas vid cellandningen måste transporteras ut ur kroppen.

Syrets väg till cellen:

Luften tas in genom munnen (munhålan) eller genom näsan (näshålan) samt färdas genom svalget, bihålorna samt luftstrupen. På vägen ner blir luften uppvärmd, renad och fuktad. Sedan kommer luften till lungorna.

Bild: Istock

Luftstrupen delar upp sig inom två bronker som leder mot varsin lunga. På väggarna inom luftstrupen och bronkerna finns flimmerhår och slem som för ut skadliga partiklar som råkat följa med luften ner. Bronkerna förgrenar sig till mindre och mindre rör som slutar i lungblåsorna (alveol). I lungblåsorna sker bytet mellan syre och koldioxid.

Bild: istock

Lungorna ser ut som en väldigt kompakt tvättsvamp. Den totala översta skiktet i lungorna är som numeriskt värde klassrum (75 kvadratmeter).

Lungorna är inga muskler och kan inte röra sig själva. De är inneslutna i lungsäckar med två väggar, en inre