Varför rör sig sengångare
Rädda Djuren-klubben
Det finns två olika släkten, tvåtåiga- och tretåiga sengångare. detta som skiljer dem åt existerar antalet fingrar på frambenen. Antingen har de två eller tre fingrar på frambenen. Men vid bakbenen har de alla tre tår.
Sengångare lever i Sydamerikas samt Centralamerikas regnskogar och spenderar nästan all sin tid uppe inom träden. De parar sig samt föder till och med sina barn i träden. Det enda som sengångare gör på marken är att byta träd samt att kissa och bajsa. dem klättrar bara ner från träden ungefär en gång i veckan för att göra sina behov. Då gräver de ett hål en bit bort från trädet som de sedan täcker tillsammans löv och jord innan dem klättrar upp i träden igen. De gräver hålet en bit bort från trädet för för att lura bort rovdjur.
Förutom att dem rör sig så långsamt således hör och ser de väldigt dåligt också. Men de besitter ett bra luktsinne som hjälper dem mycket. Till exempel luktar de på grenarna de bör klättra på och kan märka ifall de är ruttna alternativt friska. Ifall de är ruttna r
Döda sengångare
Det finns två familjer från sengångare, som delas in efter antalet klor på framtassarna. dem tvåtåiga är indelade i numeriskt värde arter och de tretåiga existerar indelade i fyra arter.
De närmaste släktingarna är myrsloken och bältdjuret, som du också kan uppleva på Aalborg Zoo
En nyfödd kyckling är fullt utvecklad, med öppna ögon och stora klor. Den använder dem för att klättra upp på sin mammas mage, men redan efter 3 veckor kan den hänga sig själv.
Anpassningarna till ett liv hängande inom träden är många. De inre organen är annorlunda placerade, pälsen växer annorlunda, nacken har många rörliga leder. Samtidigt har anpassningen till en fiberrik och ofta giftig kost inneburit att buk är mycket lik en idisslares mage, om än med ett kort tarm.
Muskelmassan är mycket nedsänkt, den lägsta för ett däggdjur, och sengångaren kan egentligen ej stå på benen utan måste släpa sig fram när den är på marken med 16 meter per timme. I träden kan de röra sig tillsammans med upp till meter i timmen.
Även om sen
Tvåtåig sengångare
Kännetecken
Även om tvåtåiga sengångare mot stor del liknar tretåig sengångare finns det inget släktskap mellan de två släkterna. Däremot därför lever de bägge släkterna ofta nära varandra och inom identisk områden. Kroppsbyggnaden är väl anpassad för att hänga i träd. När sengångaren hänger i trädet bildar pälsen en bena vid buken så att regnvatten enklare kan rinna bort. Färgen varierar mellan gulaktig och gråbrun var huvudet vanligtvis är den mer ljus delen. Pälsen kan ofta existera missfärgad grönaktig på grund från alger som lever i den. Främre och bakre benen existerar ungefär lika långa. På dem främre benen finns två tår och de bakre finns detta tre. Alla tårna är försedda med kloformade klor som fullfölja att sengångaren lätt kan hänga i grenar. Sengångaren saknar helt svans. Huvudet är kort samt relativt klotformat. Öronen är ej synliga från utsidan. Vuxna sengångare har en kroppslängd mellan cm och väger cirka sex kilo.
Levnadssätt
Större delen av dygnet tillbringar
.