Skada på sena i handen

ABC om Senskador i handen

I Läkartidningen nr 50/ fanns den inledande artikeln om skador i handen och särskilt handläggning av nervskador. För diagnostik av senskador hänvisas till den artikeln. Anatomiskt, funktionellt och behandlingsmässigt indelas handens senskador lämpligen i flexor- och extensorsenskador.


Flexorsenskador
Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har ständigt tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom detta känsliga enhet får dramatiska följder för rörelseförmågan. Dessutom är senskidorna så smala att det är svårt för att få plats med en sutur som håller för tidig rörelseträning, vilket är en förutsättning på grund av att undvika sammanväxningar inom senskidan.
Eftersom senor reparerade i senskidan antingen fastnade eller gick från igen oavsett typ av behandling myntades tidigt begreppet »no man´s land«. Det var först vid talet då Kleinert och medarbetare visade goda resultat med tidig sensutur och direkt mobilisering inom »flexionsdrag« som dessa

Seninflammation i handleden innebär att muskelsenor och senskidor i handleden är inflammerade. Sådana besvär kommer gärna efter ensidig belastning av handleden och innebär smärtor, svullnad och nedsatt funktion i handen. Ibland kan man känna att det "gnisslar" i senorna. Tillståndet är mindre vanligt än seninflammationer i armbågar. 1 senskida hand 2 Detta kallas för TFCC (Triangular Fibro Cartilage Complex) och är den viktigaste enheten för stabiliteten vid rotation i handleden. Vid skador på denna kan rörligheten, kraftöverföringen och stabiliteten påverkas. Ofta skadas fästet på lillfingersidan. Vanlig orsak är ett fall eller en vridskada med rotation i handleden. 3 nervskada finger symtom 4 Ibland kan även skador på senor och nerver uppstå. I vissa fall kan senor som ligger nära frakturområdet spricka. Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS) är ett tillstånd med långvarig värk efter en skada på armen, till exempel vid en handledsfraktur. Smärtan beskrivs ofta som brännande och ihållande. 5 Muskelbristning. En muskel kan brista helt eller delvis om den belastas för kraftigt eller på ett felaktigt sätt. Du får då en muskelbristning, vilket innebär att muskelfibrer skadas eller går av. Du kan också få en blödning i muskeln. Du kan få en muskelbristning om du till exempel har tränat för hårt eller om du gör en. 6 Om patienten då inte kan uppge om det känns vasst eller trubbigt föreligger nervskada. Nervskada medför också utslagen sudomotorfunktion (svettningsförmåga) i drabbade området. Kan testas genom att ett pennskaft gnids mot huden. Brist på fukt ses i snett infallande ljus eller genom att friktionen från pennan är stor. 7 operation av sena i tummen 8 Vad kan du göra? 9 Skada på flera senor eller sena skadad på flera nivåer skall liksom senskada kombinerad med fraktur eller ledskada diskuteras med handkirurg. 10 Våra muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera. Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ. I musklerna bildas också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå. I den här texten kan du läsa om olika typer av muskler som finns i kroppen. 12

Senskada (tendinit, tendinos, tendinopati)

En senskada, även kallad tendinopati eller tendinos, existerar en mycket vanligt form från skada. Senskador kan uppstå vilket följd av ett trauma mot senan eller, mer vanligen, överansträngning av senan. En senskada kunna drabba alla senor i kroppen men är mer vanliga på grund av hälsenor, knäskålssenor samt axel- samt armbågens senor. Tydliga tecken vid en senskada är en plats förtjockad sena samt en långvarig smärta vid användning av muskulaturen och vid tryck mot senan.

Tidigare användes ofta begreppet tendinit på grund av att beskriva en senskada. Tendinit betyder inflammation i en sena, vilket ansågs förklara symtomen. Idag vet man dock att inflammation endast i liten utsträckning existerar närvarande vid en senskada, vilket förklarar att behandling som syftar till att dämpa inflammationen enbart bidrar smärtlindring under kort period. Efter undersökning av drabbade senor vet man nu att orsaken till en förtjockad och smärtsam sena snarare beror på ett felläkningsproc

TFCC-skada i handled

 

Vanliga symptom

Smärtor på lillfingersidan av handleden. Dessa ökar ofta då handleden belastas och samtidigt roteras. Till exempel är detta svårt att hälla vätska ur en tillbringare. Man kan uppleva nedsatt kraft, känsla av ostadighet, knäppningar och upphakning samt för att man inte kan lita vid handleden. Ibland upplevs en känselstörning med pirrning och domning ut mot lillfingret.

Orsak

Mellan de två underarmsbenen i handleden finns stabiliserande ledband (ligament). Mellan ledbanden ligger ett meniskliknande struktur. Detta kallas på grund av TFCC (Triangular Fibro Cartilage Complex) och är den viktigaste enheten för stabiliteten vid rotation inom handleden. Vid skador på denna kan rörligheten, kraftöverföringen och stabiliteten påverkas. Ofta skadas fästet vid lillfingersidan. Vanlig orsak är en fall eller en vridskada tillsammans rotation i handleden. Även upprepade mindre skador eller långvarig massiv belastning kan leda till för att ledbanden påverkas och successivt mot

START - Skador - Hand - Flexorsenskada i hand

Skada: Flexorsenskada i hand

Vid sutur av flexorsenor är det stor risk för att senan går av igen, alternativt att skadan fastnar i senskidan. Det är viktigt med tidig diagnos, tidig suturering (max 3 veckor efter skada) och tidig mobilisering.

Handläggning

  • Gör slätröntgen för att känna igen ev. skelettskada.
  • Undersök noggrannt alla handens senor, både flexion och extension, i fingrar, tumme och handled.
    Nedsatt kraft och/eller smärta distinkt över flexorsena tyder på partiell skada. Det saknas konsensus om behandling av detta [1]. Diskutera gärna med bakjour eller handkirurg, tänkbar handläggning inkluderar obelastad rörelseträning via arbetsterapeut i 4 veckor samt därefter ökande belastning under ytterligare 2 veckor, expektans, immobilisering inom gips några veckor eller exploration.
  • Undersök nervfunktion, nn radialis, medianu