Särkullbarn få lott för den förälder som ej är hennes
rver srkullbarn sin frlders make?
Hej och stort tack för att du vänder dig mot Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och enstaka allmän rekommendation.
Vem ärver vem?
Din fråga rör arv samt testamenten och regleras därför inom ärvdabalken. Där beskrivs det hur arvet ska fördelas. En arvlåtares närmaste arvingar är dennes unge, ärvdabalken 2 kap. 1 §. Barnen ska dela lika på arvet. Arvlåtarens barn kallas även den första arvsklassen. Finns detta inga barn, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott, ärvdabalken 2 kap. 2 §. Den avlidnes föräldrar och dessas barn (den avlidnes syskon) utgör den andra arvsklassen.
Om den avlidne var gift och inte besitter
Efterarv – så här fungerar reglerna
Efterarv är när någon får vänta på sitt arv tills den sist avlidne maken avlider. denna plats kan det uppstå konflikter mellan arvingarna och efterarvingarna. Här reder vi ut begreppen och redogör hur det fungerar.
Fri förfoganderätt ger efterarv
Då en person övertar tillgångar med fri förfoganderätt gäller reglerna om efterarv. Fri förfoganderätt uppstår normalt genom reglerna i team om efterlevande makes arvsrätt, alternativt en föreskrift i ett testamente att testamentstagaren får tillgångarna tillsammans fri förfoganderätt.
Makes arvsrätt
Då en efterlevande make avlider är rätten för att ärva tillgångar som den efterlevande maken fått med fri rätt att förfoga kopplad till bestämmelserna om vem som hade rätt till arv efter den först avlidne maken. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession.
Testamentarisk efterarvsrätt
Arvingarna efter den som testamenterat bort tillgångar med fri förfoganderätt har också rätt till efterarv. Detta innebär t ex att enstaka gift per
Hur frdelas arvet mellan efterlevande maka, gemensamma barn och srkullbarn?
Hej! Tack för att ni vänder dig till oss tillsammans din fråga. Nedan följer enstaka redogörelse för vilka regler vilket kan aktualiseras i situationen ni beskriver, följt av en sammanfattande rekommendation. Relevanta bestämmelser finns inom äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Bodelning med anledning av ena makens död
När en gift person går bort ska bodelning förrättas i enlighet med reglerna i ÄktB, detta framgår av 23 kap. 1 § andra stycket ÄB. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (se 10 kap. 1 § ÄktB, alltså sådan egendom som inte existerar enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelning beräknas makarnas andelar i boet. Därefter räknas skulder bort från makarnas giftorättsgods. Det som är kvar därefter läggs ihop och värdet delas på hälften (11 kap. §§ ÄktB). Kvarlåtenskapen efter den make som gått bort blir då dennes halva från bodelningen plus eventuell enskild egendom.
Den legala arvsordningen
Arvsklass
Arvsklasser är de tre grupper såsom den avlidnes släktingar delas in i.
I första arvsklassen finns den avlidnes barn (bröstarvingar) alternativt, då barnet är avlidet innan förälderns bortgång, barnbarn som då träder i sin avlidna förälders ställe (s.k. istadarätt). Första arvsklassen är den enda arvsklass vilket inte kan göras helt arvlös, då bröstarvingarna alltid har korrekt till sin laglott även angående det finns ett testamente likt säger annorlunda.
I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar. Om endera föräldern är avliden innan sitt barn träder eventuella syskon till arvlåtaren i sin förälders ställe, och även dennes barn kan ärva genom istadarätten. Om det inte finns några syskon eller syskonbarn i existensen tar den kvarvarande föräldern kurera arvet. Halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden. Finns inga helsyskon, syskonbarn eller föräldrar till arvlåtaren kvar i existensen tar dock halvsyskon (eller dennes efterlevande barn) hela arvet.
I den tredje arvsklassen fi