Professionellt förhållningssätt ensamkommande barn

Arbeta med ensamkommande flyktingbarn

Antal ensamkommande flyktingbarn ökar i Sverige. oss som personal måste därför äga rätt verktyg och inställning då vi arbetar med barnen likt blivit helt ensamma i en främmande land. Hur skall oss bemöta dessa barn och ungdomar så att deras tillvaro blir meningsfull, begriplig och hanterbar?

Ett stort antal asylsökande barn och ungdomar anländer årligen till Sverige utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare. Dessa barn utsätts ofta för olika stressrelaterade situationer både i ursprungslandet och på vägen till Sverige. Det kan handla om extremt traumatiserande händelser. för att barn ensamma ger sig iväg hemifrån på flykt till en annat land är en på grund av barnet omvälvande händelse. Hur förmå vi, som personal, arbeta tillsammans ensamkommande flyktingbarn utifrån ett salutogent synsätt?

Mål med utbildningen

Under utbildningsdagen kommer vi att fördjupa oss inom olika arbetsmetoder och strategier vilket syftar till att stärka barns och u

Grundläggande för ett professionellt förhållningssätt är att den enskilde yr-kesutövaren reflekterar över sin yrkesroll och över värderingar och normer som kan påverka arbetet. Till ett professionellt arbete hör att använda rele-vanta kunskaper, färdigheter och förhållningssätt samt att förstå vad rättssä-. 1 utlänningslagen 2 Mottagandet av ensamkommande barn och unga är ett gemensamt ansvar mellan flera aktörer. SKR arbetar för att kommuner och regioner ska få rätt förutsättningar för ett hållbart och bra mottagande, och att de ensamkommande ska få bästa möjliga etablering i det svenska samhället. SKR ger råd och stöd till kommuner och regioner i. 3 lma 4 Handbok för arbetet med ensamkommande barn och unga. Handboken vänder sig till dig som arbetar i socialtjänsten med ensamkommande barn som kommer till Sverige som asylsökande eller som kvotflyktingar. Handläggningen i socialtjänsten sker på i princip samma sätt oavsett om det är ett ensamkommande barn eller ett annat barn som är i. 5 är betydelsefullt att personal som arbetar med ensamkommande barn kan samarbeta och förstå vikten av att inta ett professionellt förhållningssätt. Detta i syfte att bidra till en gynnsam utveckling för de ensamkommande barnen i det nya samhället. Nyckelord: ensamkommande barn, flyktingar, ensamkommande asylsökande, integration. 6 Det är kommunerna som ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn med uppehållstillstånd i Sverige. Kommuner som tar emot ensamkommande barn får statlig ersättning för till exempel vård och boende. 7 uppehållstillstånd 8 Grundläggande för ett professionellt förhållningssätt är att. 9 Som professionell kan man använda sig av olika förhållningssätt i bemötande. 10 Ensamkommande barn och ungas tankar om vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, hälsa och funktionsförmåga beskrivs i en litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Behov av vuxenstöd, delaktighet i vardagen och mötesplatser är några av de saker som tas upp. 11

F&#;rh&#;llningss&#;tt och bem&#;tande

Tillsammans med ungar, unga, föräldrar och andra berörda ska socialtjänsten verka för för att barn har trygga och goda uppväxtförhållanden. Mötet med barnet, den unge, föräldrarna och andra närstående är kärnan i det sociala arbetet med barn och unga. Genom lyhördhet, inlevelseförmåga och en respektfullt bemötande av människor är kapabel socialsekreteraren skapa förutsättningar för positiva och varaktiga förändringar. Ytterst handlar arbetet om att främja jämlika levnadsvillkor och att frigöra samt utveckla resurser. Stöd till föräldrar och den övriga familjen är en del av arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Allt arbete inom socialtjänsten ska utgå från respekten för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihe

Nationell v&#;gledning – motverka för att ensamkommande barn f&#;rsvinner

Faktagranskad av: Socialstyrelsen, Migrationsverket och PolismyndighetenSenast granskad:

K&#;llor:

Artikel 20 och 22 i FN:s konvention om barnets r&#;ttigheter, barnkonventionen, Riksdagen,

Socialtj&#;nstlagen (), Riksdagen,

Handbok Ensamkommande barn samt unga, Socialstyrelsen,

Regeringsuppdrag att kartl&#;gga narkotikavanor bland ensamkommande barn samt unga, Folkh&#;lsomyndigheten

Att leva enstaka dag i taget – mottagandets betydelse f&#;r barn som flytt, Barnens r&#;tt i samh&#;llet, BRIS,

”De kan alltid hitta mig” – Studie om m&#;nniskohandel samt utsatta barngruppers livsvillkor, L&#;nsstyrelsen huvudstaden,

Polisen,

Outside the frame: Unaccompanied children denied care and protection, Ecpat UK,

P&#; flykt samt f&#;rsvunnen. En nationell kartl&#;ggning från ensamkommande barn som avviker, L&#;nsstyrelsen Stockholm,

Abstract

Mitt syfte med denna uppsats fanns att synliggöra de gode männen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förståelse för vad uppdraget innebär. Jag ville ge enstaka inblick i de gode männens situation och inställning till uppdraget. För att ta reda på detta ställde jag frågan: vad innebär det att vara god man för ensamkommande barn tillsammans avseende på professionalitet och makt? Jag genomförde intervjuer med fem gode män för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan tillsammans hjälp av några teorier samt begrepp som jag fann relevanta. Dessa var Habermas tankar ifall systemets kolonialisering av livsvärlden, Foucaults begrepp kunskap/makt och biomakt, Holms tankar kring professionalitet och Lukes indelning av makten i tre dimensioner. Jag kom fram mot att de gode männen besitter ett komplext uppdrag som ställer höga krav på ett profess