Postmodernistisk metod exempel
Postmodernismen och den svenska skolan
POSTMODERNISMDet räcker inte med att låta information, evidens, objektivitet och neutralitet utgöra grundnivån för en analys. detta krävs även att söka vilka föreställningar som bygger upp vår uppfattning om rationalitet, verklighet samt prövad kunskap. Det menar Nora Hämäläinen och tar den svenska skoldebatten som exempel.
Att journalister, författare och andra icke-akademiska intellektuella är kapabel se postmodernismen som skyldig mot högerpopulisternas faktafusk är ganska begripligt. Många av dem som deltar i samhällsdebatten har studerat vid , och talen, läst lite postmodern teori på universitetet, ogillat det, och fått sitt ogillande bekräftat av lärare som sagt att det där är farligt flum. När de som fick med sig den negativa inställningen senare stöter på begrepp likt ”alternative facts” har de ett färdig ram att sätta in tänkandet i: det postmoderna tänkandet har slagit igenom och åstadkommit just vad man befarade. detta finns förstås också de liksom ha
Text: Frida Beckman
DEN SVENSKA SKOLANS KRIS är, som sig bör, en återkommande debattämne i den svenska offentligheten. På senare år utpekas allt som oftast postmodernismen såsom en av bovarna i sammanhanget. Professorer i filosofi, integrativ läkemedel, ekonomi och statsvetenskap tycker för att ”mycket av skolans elände bottnar i att denna kontroversiella teori, eller snarare parodier på den, har ett sådant oerhört genomslag i skolvärlden”1 och att den postmoderna kunskapssynen lett till ”post-truth schooling”.
Ledarskribenter anser att postmodernismen får lärare att ”likställa vetenskap tillsammans religion”3 och att det existerar läroplanens allt fler inslag från ”politiska trendideologier som har skapat kunskapsfallet, underminerat läraryrket och förstört den svenska skolan”. Vissa debattörer lägger rentav an en konspiratorisk förklaringsmodell och menar att enstaka extrem ”postmodern kunskapssyn” omöjliggör ”effektiv kunskapsförmedling”, att denna syn återspeglas i läroplaner, kursplaner och kunskapskrav
Alltför lättvindigt avfärdande av postmodernismen
Stephen R C Hicks
Postmodernismens förklaringar
Timbro
Stephen R C Hicks gillar inte postmodernism. Det finns flera, som av mer eller mindre klara skäl, ogillar postmodernism samt Timbros syfte med att översätta boken är antagligen att ge argument åt den uppfattningen. inom de första recensionerna jag såg hyllades boken. I min egna lilla krets delades recensioner flitigt och det verkade finnas enstaka glädje över postmodernismbashing. Varför plats svårare att förstå.
Postmodernismen existerar därför kraftigt antiutopisk eftersom detta finns en djup misstro mot djupare sanningar som det går att bygga vidare utifrån.
Vad existerar det då som gör Hicks så arg? Postmodernism är en begrepp som inte lätt låter sig fångas. Begreppet fokuserar inom huvudsak på kritik mot modernismen och positivism. Det är alltså tidsmässigt en strömning som kommer efter modernism, och som existerar kritisk mot den. Generellt äger också postmodernism kraftiga inslag från subjektivis
Postmodernistiska syndabockar
FilosofiPostmodernismen har surnat som äldre mjölk. Det som finns kvar är en ideologisk brygd liksom vi gör bäst i för att kalla för något annat. Derrida och Foucault skulle vända sig i sina gravar om dem fick se vad deras teorier förvandlats till i samtidens politiserade tappning, skriver Fredrik Svenaeus.
Jag äger så länge jag kan minnas varit skeptisk till att utföra postmodernismen ansvarig för vetenskapens urholkning och bildningens förfall. Sedan åtminstone trettio år har jag ifrån och till läst de franska teoretiker som brukar identifieras tillsammans den postmoderna strömningen: Derrida, Foucault, Deleuze, Levinas, Lyotard och Baudrillard, till exempel.
Och jag har ständigt haft svårt att se kopplingen mellan, säg Derridas dekonstruktion från Platons och Husserls närvarometafysik, samt, säg försämrad läs- och skrivförmåga i den svenska skolan. Orsakssambandet har förefallit mig synnerligen svagt eftersom de två företeelserna verkar existera i skild